Begrepp och fackuttryck
Den 20 december 1862 utfärdade Kungl Maj:t det första reglementet för försäljning av obligationer, lottbrev, aktier mm på Stockholms Börs. I reglementet utsades att auktionen på de omnämnda typerna av värdepapper skulle hållas i nedre börssalen kl 14 den första helgfria onsdagen i varje månad. Den första fondbörsauktionen hölls sedan den 4 februari 1863.
Aktie [-ts] (holländska actie, ursprungligen av latinets actio) betyder egentligen en andel i ett aktiebolag.
I dagligt tal benämns också aktiebrevet aktie. Aktien ger ägaren befogenhet av två slag, dels rösträtt på bolagsstämman, dels ekonomisk rättighet såsom del av eventuell vinst, rätt att deltaga i emissioner samt andel av bolagets tillgångar vid en eventuell upplösning.
Aktier kan vara av olika slag. Man skiljer mellan preferens- och stamaktier. Preferensaktien ger företräde före stamaktien vid utdelning med ett visst på förhand bestämt belopp, och vid likvidation (upplösning) erhåller preferensaktieägarna företrädesrätt upp till det nominella beloppet.
Börstendenser :
Hausse | betyder att kurserna stigit kraftigt och att omsättningen varit stor. |
Fast tendens | innebär att kurserna stigit överlag. |
Hävdad | betyder att kurserna varit övervägande oförändrade eller höjda |
Oregelbunden | i stort sett lika många sänkta som höjda kurser. |
Vikande | övervägande sänkta kurser |
Svag | betyder att kurserna sjunker överlag. |
Baisse | är aktieägarnas skräck. Då sjunker kurserna kraftigt under stor omsättning. |
Övriga fackuttryck:
Avslut | när köpare och säljare på börsen enats om priset på en aktie sker ett avslut. |
Belåningsvärde | det belopp du får låna med aktien som säkerhet. |
Betalkurs | det pris någon betalt för en aktie. I tidningarnas börssidor anges lägsta, högsta och sista betalkurs. |
Börspost | är det minsta aktier av samma slag som man handlar med under uppropet på börsen, oftast 50 - 100 aktier. |
Courtage | är en provisionsavgift som banken eller fondkommissionären tar för att köpa eller sälja aktier. |
Direktavkastning | visar förhållandet mellan utdelning och börskursen, uttryckt i procent och är alltså den "ränta" man kan förväntas få på aktien |
Efterbörsen | då gör mäklarna affärer direkt med varandra i rummet bredvid börssalen, då behandlas de små aktieägarnas köp- och säljorder. |
Generalindex | är ett index som visar hela börsens kursutveckling från en viss dag. |
Köpkurs | är det pris en köpare är villig att betala för en aktie. |
Nyckeltal | är uppgifter som anses vara speciellt värdefulla vid bedömning av en akties värde. Det kan vara vinst per aktie, räntabilitet på eget kapital, soliditet och likviditet. |
Aktiebörsens indelning:
A-listan mest omsatta aktier:
A-listan
övriga aktier:
O-listan Attract-40:
O-listan
Övriga aktier:
Observartionslistan
SBI Aktielista
Nya Marknaden
Aktietorget
Depåbevis:
Utländska
aktier på svenska marknaden
OTC-listan:
Organiserad handel
med icke börsnoterade aktier. Består av mindre bolag där bank
eller fondkommissionär garanterar att handel kan äga rum. Ägarnas
förmögenhetsbeskattning är förmånligare än om bolaget
noterats på den officiella börsen
Optioner:
En aktieoption ger innehavaren rätten - men inte skyldigheten - att när
som helst under löptiden köpa eller sälja aktier till ett på
förhand bestämt pris.
En option som ger rätten att köpa
aktier kallas Köpoption
En option som ger rätten att sälja en aktie kallas Säljoption.
Aktiefonder: Den som tänker spara regelbundet i aktier, men i mindre poster kan köpa andelar i aktiefond. Aktiefonden köper sedan i sin tur aktier för pengarna, men då i större poster. Normalt fördelar fonden sina köp mellan ett 20-tal företag för att få lagom riskspridning. Avgifterna för att köpa och sälja är här minimala.
Fondemission
: Bolaget tillförs inget nytt kapital, men aktiekapitalet och antalet
aktier ökas. Aktiekapitalet ökas genom omfördelning av annat eget
kapital såsom reservfond och fritt eget kapital. Aktiekapitalet kan även
ökas genom uppskrivning av anläggningstillgångar. Vid fondemission
erhåller aktieägaren ett visst antal fondaktier på ett visst
antal gamla aktier.
Ex. F 2:5 innebär att för var femte gammal
aktie erhålls två nya.
Beräkning av en akties värde vid fondemission:
a = antal gamla aktier | b = antal fondaktier |
y = börsvärde före fondemission | x = börsvärde efter fondemission |
x= a* y /(a + b) | y= x*(a + b)/a |
Börsvärdet på en aktie är : Tillgångar - Skulder delat med antalet aktier.
Nyemission :
Genom nyemission tillförs bolaget nytt kapital i form av pengar eller annan egendom .
Det finns två slag av nyemission:
* kontantemission ( tillskott av pengar)
* apportemission ( tillskott av annan egendom t ex köp av annat bolag genom nyemittering av aktier i det egna bolaget.)
Det belopp som ska betalas för en ny aktie kallas emissionskurs. Denna kurs får inte understiga aktiens nominella värde. ( Undantag finns). Ex N 2:5 140 kr innebär att för var femte gammal aktie erhålls två nya för 140 kr per styck. Du får två stycken teckningsrätter för varje gammal aktie.
Beräkning av en akties värde vid nyemission:
| |
|
|
|
| |
Om du t ex äger 13 st aktier erhåller du 26 st teckningsrätter. 25 st av dessa kan du lösa in mot fem st nya aktier för 140 kr/st. Den resterande teckningsrätten kan du sälja. Ex.
Börsvärdet före nyemission var 224 kr /st . Ditt totala värde var då 2.912 kr. Börsvärde efter nyemission : ( 5 * 224 :- + 2 * 140: -) / 5 + 2 = 200 kr /st
Beräkning av teckningsrättens värde:
a = antal teckningsrätter som fordras för att teckna en ny aktie |
|
|
|
| |
| |
Teckningsrättens värde i ex ovan = (200-140)/5 = 12:-/st Ditt sammanlagda värde är nu : 18 aktier á 200:- + 1 teckningsrätt á 12:- Summa 3.612:-. Ditt värde från början 2.912:- + 5 * 140:- = 3.612:-
Kombinerad fond och nyemission: Beräkning av en akties värde vid kombinerad fond- och nyemission:
| |
|
|
| |
Ex. Börsvärde före emissionen är 300:-. Fondemission 2:5 Nyemission 1:3 140 kr Lösning: Sök minsta gemensamma nämnare ( 15 aktier ger 6 fondaktier och 5 nyemitterade) Börsvärdet efter den kombinerade emissionen blir :
|
Split: Split innebär att aktiekapitalet delas upp på fler aktier. Detta görs för att sänka börskursen och underlätta handeln. Inget nytt kapital tillförs bolaget, men effekten på börsen blir vanligtvis en kursuppgång.